Jag ska bygga ett kontor på vinden!

Jag har äntligen bestämt mig för (och lyckats övertala pappa) att jag ska sätta upp väggar på vinden och inreda ett kontor där. Jag tänker bli seriös med skrivandet och att ha ett ställe där jag kan sitta och tänka i lugn och ro ska bli grymt skönt. Det finns ett takfönster också så jag kommer att ha värsta utsikten ner mot sjön, och jag tänker mig ett sånt där stort gammaldags skrivbord i typ ek, massa bokhyllor med fina böcker, tavlor på väggarna..

Järnkoll på snickare

Pappa säger att det antagligen räcker med att sätta upp två väggar som man fäster i tak och golv och kanske lägga parkettgolv inne i rummet. Vi kommer att anlita en snickare och jag har redan valt ut några snickare i Stockholm som verkar bra och som även tar jobb ända här ute. Pappa ska hjälpa mig att begära in offerter eller vad det heter, sen är det bara att välja den billigaste! Jag ska be att snickaren ljudisolerar väggarna ordentligt också, jag vill verkligen att det här ska bli min lilla lugna oas. Ska det låta här inne ska det vara jag som låter. Tänker ha typ en sonos också för att kunna lyssna på musik.

Min oas

Det här kommer bli nästan som att flytta hemifrån. Det ska bli min egna plats i huset. Visst, jag har ju mitt rum men det ligger jättenära mina syskons och de springer in hit hela tiden, känns som en inte har något privatliv allas. Jag ska sätta lås på kontoret, jag kommer att kunna leve mitt helt hemliga liv däruppe, moaahhahha. Närå, men skönt ska det bli.

Snygga tapeter

Min styvmamma har sagt att hon ska hjälpa mig tapetsera. Jag har kollat på några tapeter och det finns verkligen sjukt snygga mönster. Josef Frank heter en gubbe som gjort massa gamla fina tapeter, de ser verkligen ut att passa i ett gammaldags kontor. Det är den stilen jag vill ha, engelskt och uråldrigt. Min styvmamma har även visat mig några grymt snygga lampetter, alltså vägglampor, som jag kan få.

Det blir inte gratis…

Det som behöver göras rent konkret förutom att sätta upp väggar och lägga golv är att dra upp el och rör till ett element. Det är rätt mycket jobb så det kommer att kosta en del, men jag hoppas att snickaren känner folk som kan göra det lite billigare. Det finns ett avdrag som heter ROT som man alltid kan dra av när man hyr in hantverkare som gör att det blir billigare. Jaja, det blir pappa eller min styvmamma som kommer att stå på fakturan så det blir de som får göra avdraget.

Skrivarlya i Stockholm

Om, eller rättare sagt när, jag flyttar till Stockholm, lär jag ju inte ha plats med ett kontor i lägenheten. Eller så blir hela lägenheten mitt kontor, haha. Fast jag har hört att man ganska billigt kan hyra in sig i lokaler där det sitter fler och jobbar. Undrar hur det skulle vara att sitta och skriva i en sån miljö, skulle ju vara sjukt svårt att koncentrera sig. Men man kanske vänjer sig.

Jaja, nu ska jag och pappa skriva till några snickare och begära in offerter. Har jag tur kan de börja jobba redan om några veckor, i så fall har jag kanske mitt kontor innan sommaren. Fatta att sitta och skriva medan gräset blir grönare och träden slår ut. Livin the dream!

Det här inlägget var postat i Vardag.

Jag lägger mig på operationsbordet

Jag måste gå till tandläkaren. Jag fick en golfklubba i munnen när jag var 14. Det var jag och min lillebror som provade pappas golfklubbor. Det var sommar och vi var ute med pappa på golfbanan. Mamma var inte med, jag minns inte längre varför. Jag och min lillebror bara hängde med pappa. Vi ville så gärna lära oss hur man spelar golf. Vi stod vid en utslagsplan där man slår ut bollarna, och tränar på svingen. Jag minns att jag stod och måttade hur jag skulle slå golfklubban när jag fick världens käftsmäll. Det var min lillebror som hade stått bakom mig och slängt med golfklubban (han menade att han inte slängde med den) och slot till mig, rakt över munnen.

Min lillebror lyckades träffa mig över munnen

Hade han måttat lite högre upp hade han slagit av mig näsan. Som tur var gjorde han inte det, men jag förlorade två av mina framtänder. Jag fick en lagning av tänderna som inte var särskilt bra. Nu när jag är vuxen ska jag få två riktiga titantänder. Jag tor att det kommer att göra sjukt ont, så min tandläkare har lovat mig att jag ska få alla sorts bedövningar som jag bara kan komma att behöva för att jag inte ska känna vad det är de gör med mina tänder. Min bonusmamma säger att det kommer att bli bra. Pappa verkar som att han inte bryr sig, ännu mindre min lillebror, som verkligen borde bry sig lite, det var ju ändå han som gjorde det. Det är mina tänder det handlar om, och mitt liv.

Jag ska opereras i munnen

Min tandläkare har försökt förklara det för mig. Som jag har förstått ska jag få två framtänder som ska sitta istället för dem som jag tappade när min lillebror slog mig med golfklubban. Det är en operation som kommer att ta hela dagen. Den ena ska vi göra en hel dag. Sedan ska vi vänta en månad och sedan operor den andra. Jag kommer att vara sjukskriven en hel månad, eftersom jag inte vill visa mig ute bland folk.

Jag ska åka in till en tandläkare som min bonusmamma känner och som jobbar i Solna. Jag kommer att köra in, eftersom jag vägrar sätta mig på en  pendel fullt med människor som kan se hur jag ser ut i munnen. Tur att jag kan vara sjukskriven en månad. Får se om jag behöver längre sjukskrivning.

Förändringar som inte syns ska tydligen ha bygglov

I år har min bonusmamma och pappa bestämt sig för att göra slag i saken och bygga ut vårt hus. När det är smällkallt där ute vill man ju inte vara ute, inte heller när det regnar. I flera år har mammsen och pappsen funderat på att bygga ut och göra det större på baksidan, mot trädgården.

Alla i familjen har lite löst suttit och ritat hur det skulle kunna vara, men hittills har alla varit oeniga om hur det ska gå till och vart utbyggnaden i så fall ska vara. Pappa vill ha det, plus ett garage, men min bonusmamma har sagt att det inte skulle bli snyggt med en utbyggnad bara åt ena hållet. Hela huset skulle bli asymmetriskt. Ingången är ju i mitten av huset, med pelare vid ingången. Det är centrum av huset, om det nu heter så. Skulle vi ha byggt en utbyggnad, bara på ena sidan hade den sidan blivit längre åt vänster. Inte snyggt.

Jag vann

Till sist gick pappa med på att bygga ut huset mot trädgården i stället, vilket jag tycker som min bonusmamma, att det är det enda rätta. Så nu ska vi sätta igång. Om det nu går, för nu har alla blivit osams igen. Pappa, och mina syskon tror inte man behöver bygglov mot trädgården. ”Vem ser vad vi har gjort på baksidan av huset?”, menar han. Min bonusmamma menar att också om en utbyggnad syns eller inte, måste man alltid ha bygglov oavsett hur man gör eller var på huset man gör utbyggnaden. Så vi har slagit vad om det. Min bonusmamma tog kontakt med ett företag som lovade hjälpa oss med bygglovet och frågade om det behövdes. Tydligen behövs alla utbyggnader och förändringar på huset ett bygglov. Yes! Jag och min bonusmamma hade rätt. Så nu ska de ordna alla papper på att vi får bygglovet innan sommaren när vi har tänkt bygga ut.

Nu gäller det att hitta rätt hantverkare

Det kommer att bli så snyggt om vi bara hittar någon som klarar av utbyggnaden. Vi har nämligen planerat att bygga med stora dubbla dörrar, så att vi kan öppna dem på sommaren och får som ett jättestort uterum som är mot trädgården. Då kan vi ställa ett stort matbord och stolar och ”nästan” sitta i trädgården. Vi bygger samtidigt en altan som tar vid där huset slutar och får ett jättestort utrymme där vi kan ha fester. Tydligen ska vi ställa ett pingisbord där, och kanske, kanske ett biljardbord också, om det finns plats för det. Vet inte hur stora sådana biljardbord är. Nu får vi hålla tummar och tår för att vi får det där bygglovet.

Det här inlägget var postat i Vardag.

Äntligen fler uttag i huset

Det har under en period pågått ett tyst krig i vårt hus. Ett krig som skett utan några utbrott – men som varit ytterst irriterande och krävande för samtliga inblandade. Kriget har varit av en mer teknologisk sort och handlat om laddare till mobiltelefoner och surfplattor. I synnerhet känner jag att det är ett krig mot mig där både mamma och pappa gaddat ihop sig, samlat sina styrkor och aktivt attackerat mig.

En filmisk scen: Jag kommer ner från mitt rum under morgonen, jag äter frukost i lugn och ro och ska precis börja göra mig redo för skolan. Först så ska jag dock ta min padda som ligger vid mikrovågsugnen där den laddats över natten. Då jag greppar paddan så känner jag inget motstånd; sladden sitter nämligen inte i – den sitter instucken i min mammas mobiltelefon istället.

“ Du hade så mycket batteri så jag passade på att ladda telefonen lite “

Tittar man på batteriet så ser man 37 %. Ser man på mammas telefon så står det alltid 100%. Rättvist? Inte särskilt. Undantag? Nej, i stort sett en daglig företeelse. Irriterande? Fruktansvärt!

Visst, jag har väl till och från även jag stulit laddare och uttag från mina föräldrar på samma sätt. Men, det är enbart för att mina behov är större. Varför ska mamma hela tiden ha hundra procents batteri på sin telefon? det enda hon gör är ju typ att spela Wordfeud.

“ En elektriker åkte från Stockholm och installerade nya uttag i köket, i vardagsrummet och i hallen. Nu borde det vara vapenvila ett bra tag framöver. Vi har hur många uttag som helst “

Det hela kulminerade i förra veckan då det hittills tysta kriget exploderade och blev väldigt ljudligt. Jag satt på första parkett och det var således mina föräldrar som rök ihop. Mamma hade som vanligt smugit åt sig laddaren genom att ta bort pappas telefon – en telefon som han tydligen var i stor behov av under dagen. Utan att återge alla svordomar här så kan jag säga att lösningen – själva vapenvilan – löstes genom ett samtal till en elektriker.

Samme elektriker utförde ett eltest på huset

Pappa fick, helt enkelt, nog och ringde en elektriker som kunde åka från Stockholm och agera diplomat genom att installera fler uttag i både köket, hallen och i vardagsrummet. Nu har vi fler uttag än vad vi har väggar. Nästan.

En bra sak med denne elektriker var att han även passade på att göra ett eltest av vårt hus. Det visade sig att vi – precis som jag alltid misstänkt – har sämre kapacitet än vad vi borde ha. Äldre hus har tydligen ofta det problemet.

Vi ska dock vänta till sommaren innan vi låter samme elektriker från Stockholm göra en uppgradering. Inte undra på att det alltid står 37 % på paddan.

Det här inlägget var postat i Vardag.

Gamla Ekis ryker inom kort

Då vi köpte huset var jag fortfarande ett litet barn och i och med att jag växt upp i Stockholm så blev det en stor omställning. Jag grät mycket under den här tiden och det var faktiskt väldigt tufft till en början. Från storstad till – ja, ingenting. Så kändes det. Borta var alla bilar, all trafik, alla människor och alla kompisar. Det blev naturligtvis väldigt mycket bättre då vi skaffade hästarna och det blev extremt mycket bättre då jag började skolan och fick nya kompisar.

Vårt hus blev även den självklara mötesplatsen för alla barn i området. Vår tomt är stor och det fanns mycket att leka med. Kurragömma var ett stående inslag som varvades med några spontana fotbollsmatcher. Pappa var – och är! – dessutom väldigt barnslig av sig och han tyckte att det var väldigt roligt att hjälpa oss ungar med lekarna. Bland annat så byggde han en stor koja i ett träd som står mitt på vår gård. En koja där man kunde sitta fem-sex barn, berätta spökhistorier, läsa serietidningar och bara hänga. Den där kojan var under många år min tillflyktsort och jag klättrade ofta upp i den hellre än att gå upp på mitt rum då jag var ledsen eller behövde vara ifred.

Men, nu ska kojan rivas och faktum är att hela trädet ska kapas ner. Det är nämligen alldeles ruttet och det finns ingen räddning. Jag trodde först att det hela handlade om att trädet skymmer solen för vår nya badtunna och att pappa bara vill kapa det av egoistiska skäl. Men, han hade en trädfällare här som kollade och det verkar som att vi borde gjort det här för längesedan. Trädet var tydligen i så dåligt skick att typ en vindpust skulle kunnat få det att falla. Farligt, med tanke på att vårt hus inte står alltför långt bort och att Stella hela tiden brukar springa runt och leka i närheten av trädet. Nåja, det känns väldigt sorgligt att trädet och kojan ska bort. Det har ändå varit en väldigt stor del av barndomen och det känns så definitivt att bara kapa det. Jag kan dessutom inte sluta att tänka på Sagan om Ringen där träden går omkring och pratar och har känslor… Äsch. Det blir bäst så här (jag får bygga en koja på rummet istället) och det är lika bra att kapa ner gamla Ekis. Trädfällaren kommer på måndag.

I övrigt så har vi ett gigantiskt prov i övermorgon som jag måste plugga på. I engelska av alla ämnen. WTF! J. Det kommer att gå bra, så många tv-serier som jag följer så borde det inte vara någon fara. Har ni tänkt på det förresten? Jäklar vad mycket bättre vi unga är på engelska jämfört med våra föräldrar. Senast vi var utomlands så fick jag sköta allt snack. Pappa kunde knappt beställa från restaurangerna: ” Öhum, käänn Aj hav tee pizza pliiis. Sääänks ”. Gud, vad jag skämdes. Så himla pinsamt.

Nu är det dags att plugga glosor! Ciao!

Det här inlägget var postat i Vardag.

Dags att snygga till mitt rum

Mönstrat golv i fina färger

Som om vi inte har haft nog att fixa med i stallet och i övriga delar av huset så har jag nu börjat tröttna rejält på mitt gamla slitna sovrum. Jag har definitivt vuxit ifrån fototapeten på väggen som jag själv satte upp för 5 år sedan (är man händig så är man!) och golvet ser för gräsligt ut.

Stellas klor har satt sina spår om man säger så och Grynet klampade faktiskt in en morgon och nosade på mig haha. Ni kan tänka er hur förvånad jag blev när ena hästen helt plötsligt stod i sovrummet!

Hur som helst, golvet ser för gräsligt ut och jag gillar inte utseendet alls längre. Visst är det snyggt med trägolv, eller ja, laminat som i mitt fall, men bara när det är nytt och inte har repor. Färgen känns väldigt tråkig också. Det behövs något nytt!

Jag har fått upp ögonen för några olika snygga golvmattor som jag tror skulle passa bra. Inte några luddiga heltäckningsmattor förstås. Det skulle inte funka med tanke på antalet djur vi har här i hemmet. Nej jag menar en slitstark matta som går lätt att städa och som har ett snyggt mönster.

Jag måste självklart tänka till lite när jag väljer färgen. Det bästa är ju om den har lite olika nyanser som passar bra ihop med diverse neutrala toner. Då kan jag ändra på väggfärgen då och då utan att jag behöver fundera på att byta ut golvet. Samtidigt vill jag inte att golvet ska bli tråkigt utan jag vill ha något som sticker ut lite.

Jag älskar den typ av golvmönster som ni kan se på bilden ovan, men de finns oftast bara som kakel. Och kakelgolv är ju inte särskilt mysigt i ett sovrum. Men jag tror nog att jag kan hitta något som ser liknande ut.

En tjej jag träffade på tävling förra året tipsade mig om att kolla med mattläggarestockholm.nu då de hade lagt golv hemma hos henne. Hon var jättenöjd och sa att de var väldigt trevliga och gav henne råd om passande material och vilka olika färger och mönster som finns hos olika golvleverantörer. Så jag ska nog ta och göra det nästa vecka tror jag. Ska ta och prata med pappa först bara för han nämnde något om att det skulle vara bra att uppdatera mattan i hallen också. Jag skulle gissa att vi kan få ett bättre pris eller åtminstone slipper framkörningskostnaden för ena jobbet om vi beställer två golvjobb samtidigt.

Sovrumsgolvet får jag betala själv den här gången. Lite surt förstås, men inte mer än rätt nu när jag är över 18 och tjänar en del pengar själv på mitt extrajobb. Men jag kanske kan tjata mig till ett litet bidrag från föräldrarna i alla fall om jag hjälper till med lite annat här hemma. Vi får se.

Det här inlägget var postat i Vardag.

Pappa hade sönder en ruta i stallet

Trasig ruta i stallet

Pappa var med mig ut i stallet igår och hjälpte till att mocka. Han har inte direkt världens bästa koordinationsförmåga… Jag frågade honom något och han vände sig om hastigt med grepen i högsta hugg, utan att se sig för. Pang sa det så var en av rutorna i Jets box trasig. Och det lyckades han med trots att det sitter galler framför… Vet verkligen inte hur det gick till.

Glassplitter ramlade förstås in på golvet också, så vi fick tömma hela boxen på spån för att vara säkra på att det inte skulle ligga kvar någon liten skärva som Jet riskerade att få fast i hoven eller skära sig på benen. Inte jättekul jobb direkt, men hellre det än att Jet blir skadad.

Därefter försökte han hitta ett glasmästeri via mobilen och ringde ett direkt. Vi hade en himla tur att de hade jour för annars hade vi fått vänta till efter helgen med att få fönstret lagat. Inte direkt kul nu när det är vinter. Inte för att hästarna lider av att vara ute i kylan, men att stå i drag mår de inte bra av. Och jag ville helst slippa klättra upp från utsidan för att nita fast en filt eller liknande på fasaden.

Tur i oturen helt enkelt för glasmästaren hade tid att komma över direkt. Han frågade bara efter måtten till rutan, skar till glaset och kom över för att montera det. Tur att det inte var någon krånglig ruta utan bara en enkel bit.

Nu väntar vi bara på att få svar från försäkringsbolaget om ifall drulleförsäkringen täcker det eller inte. Annars får pappa hosta upp det ur sin egen plånbok. Hoppas inte det, för då riskerar våra julklappar att bli lidande i år haha!

Det här inlägget var postat i Vardag.

Svårt att göra sig av med gamla leksaker

Jag vet inte om jag kommit i någon typ av sentimental period just nu. Först å var det gamla Ekis som jag sörjde att det skulle fällas – och blev fällt, snyft – och sedan dess har det bara fortsatt. Jag satt och kollade på gamla tecknade filmer som jag inte sett sedan jag var liten: Aladdin, Lejonkungen, Skönheten och Odjuret, Björnbröder och Ringaren i Notre Dame. Två kvällar i rad satt jag på rummet och skrattade, grät och jublade för mig själv, komplett inbäddad i filtar och med Stella liggande på mina fötter. Mysigt – men normalt? Jag vet inte jag. Dessutom – som ytterligare ett bevis på min sentimentala period – så tvingade jag upp pappa på vinden för att hämta kartongerna med mina leksaker. Jag sa det under förevändning att jag skulle rensa ut lite och ge bort några stycken och det var också min tanke. En tanke som var svårare att omsätta i praktiken.

Plötsligt satt jag där på golvet i mitt rum och klämde på alla nallar, dockor och gosedjur. Jag började bygga med Lego och jag satt och klappade den lilla trätaxen från Brio, som jag tror att mamma köpte på http://www.storochliten.se/. Basse, som han heter. Stella var föga imponerad av gamle Basse och tog varenda chans hon fick för att utföra sina sluga små attacker. Basse har dock klarat och överlevt betydligt värre saker än ett litet bett från en terrier, det garanterar jag. Nåväl, jag satt där på rummet i säkert två timmar innan pappa knackade på och frågade om jag rensat klart. Jag svarade ja och gav honom två stycken gosedjur. Resten måste jag ha kvar. Han var måttligt imponerad och jag fick förklara att det är till mina framtida barn.

” Dina barnbarn ska väl också ha någonting att leka med”. Han muttrade och gick därifrån. Gladare blev han dock då jag hittade kartongen med spel och gick ner för att utmana honom och mamma på Monopol. Riktigt roligt och med en solklar vinnare: Jag.
Jodå, inte för att skryta men, just i detta nu läser ni en blogg av en riktig fastighetsmagnat. Vill ni bo nobelt och flott i Stockholm så är det bara att höra av er, jag har några rum på mitt hotell på Strandvägen och om det inte skulle falla er på läppen; vad sägs om Diplomatstaden? Hehe, pappa hade typ en lagerlokal i Märsta då han surt slog näven i bordet och sa att han var tvungen att se på Rapport på tv. Nu vet jag varifrån min dåliga förlorarsida kommer ifrån åtminstone…

Roligt var det i alla fall och vi kom dessutom på en idé. Numera så ska vi spela spel var tredje lördag varje månad. Jag ska börja välja, sedan mamma och sist ut blir pappa. Mitt val blir förmodligen den gamla klassikern Rappakalja. Jag är svinbra på att ljuga! Minns jag inte helt fel här så var pappa sämst även på det spelet. Han skrev typ att alla ord var en gammal vikingabåt. Det här blir roligt!

Nu ska jag gå ut och förbereda lite i stallet inför kvällens ridtur. Puss och kram!

Det här inlägget var postat i Vardag.

Vi ska genomföra en badrumsrenovering

Badtunnan som mamma och pappa köpte kommer att komma väl till pass inom kort. Vi ska nämligen renovera badrummet. Jag vet inte hur det här ska gå, som det är nu så har jag ockuperat det mindre badrummet i källaren och nu ska plötsligt mamma och pappa också använda det. Aldrig! Jag ska byta lås. Allt mitt smink, mina hudkrämer och skönhetsprodukter behöver plats. Mamma och pappa får hålla sig till badtunnan och kanske bygga ett utedass på samma gång?

Hehe, nej, men det ska bli otroligt skönt att fixa till det där badrummet. Det finns en anledning till att jag valt det andra om man säger så. En tråkig matta – rosa! – ett fult handfat, en gammal duschkabin, tvättmaskinen i hörnet… Usch, jag hatar allt med det där rummet! Det bästa med renoveringen? Att lilla jag fått vara med och bestämma. Yay! Inte ensam förstås, men vi alla tillsammans har kommit överens om hur allt ska se ut. Så här på ett ungefär:

Färg: badrummet kommer att vara ljust och fräscht och ha lite inslag av guld. Det bästa är att jag lyckades övertyga pappa (han var mest skeptiskt) att välja marockanskt kakel. Svinsnyggt!

Handfat. Vi kommer att ha ett väldigt speciellt handfat. Det påminner mer om en skål och det ska stå på ett skåp i trä. Jag vet inte riktigt hur man löser det. Pappa hörde sig för hos företaget som ska göra jobbet och de sa att det var möjligt att lösa. De hör hemma i Stockholm och är typ experter på badrumsrenovering så de borde veta!

Dusch: här kommer det bästa. Vi ska ha en sådan där stor, härlig kran som sitter i taket (och en mindre som man kan ta loss). Riktigt spakänsla! Här fick mamma bestämma duschvägg och hon valde än som hade lite mörkt trä runt omkring. Det blir riktigt snyggt!

Toalett: Retro! Vi tog en toalettstol som man spolar med hjälp av en spak på sidan. Riktigt cool!

Tvättmaskin: den kommer att byggas in och det kommer att finnas plats att vika tvätten på en skiva ovanför. Den blir i samma mörka färg som träet på duschväggen.

Alltså, gud vad snyggt det kommer att bli! När jag ser allt det här uppradat så börjar jag längta ihjäl mig. Synd bara att man måste vänta. Men, det verkar som att företaget som ska göra det kunde vara ganska snabba. De gör allt också så det borde effektivisera en smula – men vad vet jag? Jag är ju bara en dum blondin J

Provet gick bra förresten! Jag har inte fått tillbaka det ännu förresten, men jag svarade på alla frågor och det kändes som att jag kunde de flesta. Sjukt nöjd, jag hade knappt pluggat. Men, men, man har väl läshuvud! Nu ska jag gå ut med Stella på en riktig långpromenad. Hon står och gnäller här bredvid och hon behöver verkligen få lite motion.

 

Ciao!

Det här inlägget var postat i Vardag.

Stressigt i skolan

Typ såhär känner jag mig just nu...

Typ såhär känner jag mig just nu…


Just nu är det väldigt stressigt i skolan. Vi började för bara ett par veckor sen, men våra lärare har lagt in massor med prov redan för att se hur vi ligger till. Inte kollar dom med varandra heller för att se om det är prov i nåt annat ämne, så det är flera stycken samtidigt nästa vecka.

Jag tänkte att jag ska prova på yoga för att se om det kan hjälpa mig att varva ner lite. Jag blir så himla stressad när det är så mycket att tänka på i olika ämnen. Inget problem om det är ett stort projekt i ett ämne eller två, men när jag måste plugga i fem olika ämnen för prov varje dag blir det bara för mycket. Hjärnan spretar åt olika håll och jag kan inte fokusera på nåt alls. Så jag hoppas att det hjälper med yoga. Många säger ju att det blir lättare att koppla av och att man blir bättre på att fokusera på en sak i taget.

Helst av allt skulle jag bara vilja rymma bort till en öde ö och skita i allt. Käka frukt från träden och bara chilla. Men men, jag antar att det är en bra idé att fixa en bra utbildning också om det ska hålla i längden… Men det är bara för mycket just nu. Helst skulle jag vilja vara här:

yoga på strand i Thailand

Hur som helst, jag tänker prova Ashtanga Yoga som är den vanligaste formen av yoga. Jag gillar att det är mer fysisk träning och inte bara en massa flum och meditation. Det är okej att hitta en metod som hjälper till för att man ska slappna av så klart, men jag gillar inte när det blir för flummigt och ”mystiskt”. Känner mig inte riktigt som nån indisk guru utan vill ha nåt mer ”normalt”.

Hoppas verkligen att det kommer hjälpa. Annars har jag ju mina hästar. En ridtur i skogen hjälper också massor. Tror jag tar en nu direkt faktiskt. Det är så härligt väder ute och Jet har blivit lite småfet under sommarbetet och behöver sättas igång igen.